Min farmors mor och far: 
Grete och Anders Sundmark.

Farmor

Den finaste människa som någonsin levat!
Hon är den som betytt mest för mig i hela 
världen. Det finns ingen som hon som fick 
mig att inse att vardagens små problem och
 förunderligheter bara var just det, små!

Hon lärde mig att se det positiva i allt även 
om allt för stunden var svart och svårt. Hon 
fick mig att älska livet trots att jag hatade det!
Hon fick mig att klara alla motgångar och 
svårigheter. Fick mig att le mig genom 
arbetsamma situationer.

Hon fanns där alltid för att hjälpa och stötta, 
för att lyssna och diskutera allt mellan himmel
och jord. Hon har fått mig att bli en stark
människa som ser livet lite mer som det är, 
inte i rosenrött skimmer...

Men hon lärde mig också att inte ta livet för givet,
utan att fånga dagen och göra det bästa av den.
Våra värderingar var lika och vi såg på det 
mesta med lika uppfattningar, trots att
 åldersskillnaden mellan oss var stor.

Tyvärr dog denna underbara människa i januari 
2000. Den svartaste dagen i mitt liv!!! Men 
allt hon lärt mig får mig att fortsätta genom 
livet med ett leende på mina läppar och henne 
i mitt hjärta. Jag önskar så att jag kunde 
visa henne hur mycket hon betytt för mig!!!

(skriven ett par dagar efter hennes död)

Har ofta undrat hur mitt liv skulle te sig utan dig. 
Nu är du borta och saknaden efter dig är enorm. 
Du gav mig så mycket älskade farmor. Jag minns 
massor av härliga stunder då vi skrattade samman. 

Vi kunde tala om alltmöjligt du och jag, vi hade 
även många hemligheter oss emellan som ingen 
annan kände till. De hemligheterna tog du med 
dig på din sista resa, men jag glömmer dem aldrig! 

Du har gett mig så mycket av glädje, stöd, värme 
och omtanke. Du var någon att se upp till, beundra 
och älska. Många är de gånger jag ringt dig, ledsen
och bedrövad och du har alltid fått mig att le igen.

Nu finns du inte mer, men i mitt minne kommer du 
alltid att leva kvar, glad, varm och omtänksam. 
Och trots att tårarna rinner nerför mina kinder kan 
jag le när jag tänker på dig! Jag är så tacksam att 
du fick sluta dina dagar exakt så som du ofta sa. 

Önskar bara att jag hunnit ge dig ytterligare en 
kram och än en gång fått säga dig hur mycket 
du betydde för mig. Jag älskade dig så mycket
och jag vet att  du visste det, men ändå... 
Det är så mycket jag velat säga men nu är det för sent.

Jag kommer att sakna dig resten av mitt liv, du 
betydde så enormt mycket för mig. Dina ord kommer
 alltid att finnas i mitt hjärta, som en tröst när livet
 känns svårt. Jag lovar att försöka leva som dig, 
försöka vara stolt, glad och stark vad som än händer 
och alltid tänka på att allt som sker har en orsak... 
Du finns nu bland änglarna, älskade Ingrid, jag är 
så lycklig över att just jag fått ha dig som min farmor.

Jag älskar dig farmor, vila i frid!

Ditt barnbarn

Meta

© Candy